ut med det gamla, in med det nya
har rensat lite i mina ångestinlägg. jag stod inte ut med min blogg o all nedstämdhet som existerade här. smittade av sig varje gång jag öppnade upp bloggen. tanken är väl att jag ska starta en helt ny men jag skriver här ett tag till.
det är en väldig skillnad på sophie i oktober o sophie i december. lugnet har lagt sig o jag känner mig harmonisk. oroliga tankar är lagda åt sidan eller spårlöst försvunna.
ultraljudet i torsdags lugnade ner mig ytterligare. att se bebis för första gången var fantastiskt. men fram för allt att få reda på att armar, ben o fötter satt där det skulle o att alla inälvor existerade var skönt.
den andra reaktionen, den emotionella, kom flera timmar senare när det helt plötsligt slog mig att jag faktiskt har en liten flicka i min mage! ett liv! en människa skapad av mig o niclas. tänk att två kan bli en... det är ett mirakel!
jag har aldrig känt en sådan kärlek. den är större än något annat jag upplevt. svårt att förklara men det kändes bara helt ENORMT, som om ingenting längre spelade någon roll. det var som om världen försvann ett ögonblick o kvar fanns bara jag o min lilla flicka o något mer än så behövs inte.
vi som alla var så säkra på att det var en pojke.. men det var ju ingen liten herman! så nu får vi fundera ut flicknamn istället o jag får köpa söta små klänningar.
kärlek till alla
det är en väldig skillnad på sophie i oktober o sophie i december. lugnet har lagt sig o jag känner mig harmonisk. oroliga tankar är lagda åt sidan eller spårlöst försvunna.
ultraljudet i torsdags lugnade ner mig ytterligare. att se bebis för första gången var fantastiskt. men fram för allt att få reda på att armar, ben o fötter satt där det skulle o att alla inälvor existerade var skönt.
den andra reaktionen, den emotionella, kom flera timmar senare när det helt plötsligt slog mig att jag faktiskt har en liten flicka i min mage! ett liv! en människa skapad av mig o niclas. tänk att två kan bli en... det är ett mirakel!
jag har aldrig känt en sådan kärlek. den är större än något annat jag upplevt. svårt att förklara men det kändes bara helt ENORMT, som om ingenting längre spelade någon roll. det var som om världen försvann ett ögonblick o kvar fanns bara jag o min lilla flicka o något mer än så behövs inte.
vi som alla var så säkra på att det var en pojke.. men det var ju ingen liten herman! så nu får vi fundera ut flicknamn istället o jag får köpa söta små klänningar.
kärlek till alla
Kommentarer
Postat av: jane
hihih vad är det jag sagt hela tiden?? Kärleken till ett barn kan bara en mor förstå! Och du ännu större blir den efter förlossningen när ni möts för första ggn!
Jag brukar beskriva det Såhär: Kärleken mellan mor & barn är den starkaste som finns.
Det är ett fenomen som sträcker sig i det oändliga & den går inte att beskriva.
Det närmsta man kan komma i ord är ´total lycka´
Postat av: Lee
Fan Sophie. Känns underbart att höra att du är glad och lycklig igen :) Och jag förstår att det är enormt. har saknat din blogg. massa kärlek tillbaks :)
Postat av: Sarah
oooo va kul me en flicka..=)))
Trackback
