denna blogg är numera nedlagd...

men vill ni fortsätta läsa om nya äventyr är ni välkomna till nya bloggen: pamingata.blogg.se

Ses!


AGNES



   

nedräkning

nu har jag bara 2 dagar kvar i min etta, i min singelbostad.
2 dagar kvar av bara jag. av egentid. av att bestämma själv o slippa kompromissa.
sen ska jag dela mitt liv med den människa som värmer mitt hjärta.
o om ytterligare några veckor kommer våran lilla skapelse till världen o vänder upponer på våra liv.
ingenting kommer någonsin att bli sig likt igen...
det är en svindlande tanke som jag både fascineras o skräms av på samma gång.
jag längtar.


än en gång

skrev detta inlägg förra våren men det är värt att upprepas.

våren - het på gröten

jag minns när våren var en flörtig gentleman som med varma vindar fick dig att fnittra som en flicka, doften av jord o mylla gjorde dig upprymd, ljusare kvällar ingav löften. varje varm solstråle som smekte din kropp fick han dig att med glädje ta av dig plagg efter plagg, tills du stod där, naken o redo för att han skulle infria alla löften. vilket han alltid gjorde också.

numera beter sig våren som en yster yngling som knappt hunnit innanför ytterdörren förrän hans hand hamnat på ditt könsorgan....

jäs i aprilsolen


     


magen då

jo det är säkert en massa hormoner som spökar. det är fantastiskt att det finns ett barn där inne men själva magen har jag aldrig riktigt gillat.

hormoner ja. idag fick jag ett psykbryt på jobb o fick gå hem tidigare. grät hela förmiddagen o kunde liksom inte sluta o vet inte riktigt varför heller. det är bara så mycket just nu. jag sörjer det liv jag ska lämna o det liv jag o niclas aldrig kommer att få, där det bara är han o jag. o jag känner mig livrädd inför min uppgift som mamma. eller kanske inte just uppgiften men titeln - MAMMA! i resten av mitt liv ska jag vara mamma...  nån ska alltså stå i en affär o skrika mamma till MIG! gud vad läskigt. hjälp! 

nä, jag vill inte bli mamma! är det försent att hoppa av??!



28/2


16/3


1/4, vecka 34+4

lite skillnad men inte så mycket. ligger exakt på kurvan. gått upp 15 kg än så länge. jag vill INTE gå upp mer. det ska bli så skönt o bli av med magen. sen får det räcka med kids. en är mer än tillräckligt.

hey dow

exakt vad är det som är så fantastiskt??

hänger på några forum för föräldrar på nätet. det finns alltid en tråd där man visar upp sina gravidmagar o alla som varit gravida tycker det är såååå vackert o fint o fantastiskt o längtar efter en ny gravidmage.

jag fattar ingenting. vad är det som är så fantastiskt? vad är det som är fint? jag längtar bara efter att få tillbaka min kropp igen!
klart att det är fantastiskt att det finns ett liv där inne men fint är det fan inte. det ser helt idiotiskt ut. jag tittar mig aldrig i spegeln. jag vill inte se. jag vill bara bli av med bollen.... o jag har ändå haft en problemfri graviditet. tänk om jag spytt i 20 veckor eller haft foglossningar? men nä,  jag har glidit genom det här precis som jag glidit genom det mesta här i livet. 
det är precis som om jag har en lista med saker som man ska gå igenom eller göra o efter varje sak finns en ruta att bocka av i. 
första lägenheten - check.
körkort - check.
utbildning - check.
barn - check.  
o när det är gjort är känslan bara... "jaha då var det gjort, dags för nästa sak på listan..."

jag hoppas o tror att jag bara kommer att glida genom förlossningen oxå. jag glider genom livet så varför inte liksom?



nya magbilder var visst önskade. ska fixa det.
o namnet? vi har bestämt oss för AGNES! men vi får om det är en agnes när hon kommer ut... sen har vi fått MARIA gratis genom våra släkter så nu behövs bara ett namn till.

tjingeling


blond, kort o tjock

dags att börja packa! flytten bär av till ystadgatan! tjoho!!
men fy fan för att packa med en badboll i vägen. blir tufft.

förra gången jag flyttade hjälpte INGEN av mina vänner till. denna gången hoppas jag att NÅGON ställer upp. jag behöver verkligen hjälp eftersom jag inte själv kan bära någonting.

åhh jag vill flytta nu! 

nä nu ska jag ta mig upp på vinden o hämta ner lite kartonger.
thats all folks. 


bla bla bla...

jaha. har verkligen inte haft ord eller lust till att skriva nånting denna veckan.

det börjar bli tungt. graviditeten alltså. jag är tydligen höggravid nu. galet. ska ändå försöka jobba i 4 veckor till. min barnmorska tyckte väl inte det var en helt strålande idé men sitta hemma o glo vill jag verkligen inte o dessutom med en mindre inkomst. nej tack! vi har fixat lite på jobb åt mig, avlastat mig från det tyngsta o lagt in fler raster. jag känner ju inte så mycket när jag är mitt uppe i det men på eftermiddagar o kvällar är jag helt slut i kroppen.

i torsdagskväll tog vi en liten vända in om förlossningen då min mage kändes konstig. låg inne i ett rum o blev kollad i drygt två timmar. men det var inget fel, varken på mig eller bebis så vi fick åka hem igen. bra. hon får gärna stanna inne i minst 4 veckor till i alla fall.

well, nu tog orden slut.
bye.

vem styr du?

folk snackar. så är det. det kan man nog aldrig komma ifrån. roligast är nog ändå när människor inte vet nånting men ändå skapar sig slutsatser greppat från luften.
jag vet att en av dessa människor som skapat sig en av dessa slutsatser läser min blogg o till den människan vill jag bara säga att du har såååå fel! hahaha. det är nästan komiskt.

jag styr ingen. jag har inte för avsikt att skapa en "toffel" - en feg människa som gett upp sitt liv för någon annan. en toffel är det sista jag vill ha! jag vill ha en självständig individ vid min sida. en som kan tänka, tycka o göra som den vill. en sådan människa kan även ge mig den friheten o det utrymmet jag vill ha o behöver. o till min stora glädje så har jag det!

så för hans skull, lägg ner snacket. ni är verkligen helt ute o cyklar.
sen ska man visserligen ha i beräkning att saker o ting förändras. men det behöver inte bero på någon annan. så fungerar livet bara.


löpning

kommer ut på amiralsgatan, känner att jag har mycket styrka o ork kvar. sista kilometern nu. mina ben är starka, ingen benhinneinflammation gör sig påmind. jag har koll på min andning o min puls. adrenalinet gör mig lycklig. jag ökar. förlänger mina steg. jag svävar.

i mina hörlurar spelas världens bästa träningsmusik - danny!



åh vad jag längtar efter träningkläder o några kilometer i staden... finns ingen bättre terapi. eller träning.

nästa sommar SKA det banne mig bli några tävlingar. jag lovar mig själv här o nu.



 


pappas flicka

idag har niclas o jag varit på ultraljud o fått se vår lilla, perfekta skapelse!


världens härligaste tjockaste kinder! o mycket hår på huvudet.
jag tycker att hon är lik sin pappa mer än vad hon är lik mig. lite suddig bild men visst är det niclas?

tänk att hon bor inuti mig. det är fortfarande helt obegripligt. där låg hon o gäspade medans vi tjuvkikade på henne. alldeles perfekt o fin. otroligt.






om att fly

till en vän.


jag var bra på att fly förut. så fort det blev jobbigt så drog jag.
jag sökte utvägar istället för trygghet o eftertänksamhet.
jag letade fel hos mig själv för att kunna skylla mitt beteende på det istället för att hitta sanningen om mig själv.
jag skyllde mitt hem o orten jag bodde på, som bovar i min miserabla tillvaro. 
jag hoppade på nya utbildningar o skulle hela tiden bli något nytt, nåt annat, nåt roligare, nåt bättre.

det fanns hela tiden en jakt efter något annat.
tills jag en dag insåg att jag inte kände mig själv.
vem är jag? jag hade levt så länge på flykt att jag inte längre visste vem jag var.

mina drömmar var så långt borta, gamla o omoderna o så ouppnåeliga att det fanns inget annat att göra mer än att skrota dom o drömma nya. nya drömmar förankrade i verkligheten. realistiska drömmar.

jag gjorde en djupdykning i mig själv. erkände saker för mig själv o för min omgivning.

jag insåg att staden jag bor i är inte slutgiltig men jag behöver den nu.
hemmet jag bor i är inte slutgiltigt men det är himla att ha nu.

jobbet jag har är inte slutgiltigt men jag behöver det nu.


på något sätt måste jag leva NU o HÄR. inte senare när jag gått den där utbildningen, inte senare när jag flyttat till det huset i den staden i det landet.
jag måste skapa något HÄR av det jag har o det jag kan o sen när jag är klar med det kan jag gå vidare. o då går jag vidare, då flyr jag inte. o det är en jävla skillnad.

det är ett jävla jobb att lyckas klura ut sig själv o förmodligen kommer man aldrig förstå sig själv helt o hållet. men att sluta fly o stanna upp i denna gråa staden man bor i kanske hjälpa en att finna ljusglimtar.
o dessa ljusglimtar kan hela en trasig själ.


jag vill inte bo i malmö i resten av mitt liv. jag kan inte påstå att jag gillar malmö särskilt mycket. men här finns alla verktyg för att skapa det jag behöver just nu. när jag kom på det infann sig ett oerhört lugn i min kropp. malmö är bara tillfälligt, en bit på vägen till något annat. det går inte att fuska sig till ett bättre liv. ta tillvara på det du har o bygg utifrån det. det är svårt att bygga saker med enbart luft o drömmar o en själ som flyger oroligt inom dig.






att fira söndag

det krävs en god frukost. inte nödvändigtvis nyttig, den ska framförallt vara god o serveras framför teven.
sydsvenskans söndagsbilaga.
tecknat eller annat lättsmält på teven.
vila efter frukosten i soffan. eventuellt sömn, sex o mys i sängen långt in på eftermiddagen.





 

lördagar

   
     
     

vaggvisor



barnet hör ju redan sin omgivning o lär sig komma ihåg röster o ljud osv. därför kan man redan nu påverka den med musik som man senare kan använda sig av, vid till exempel sovdags. jag tyckte i alla fall att denna med bobban är najs o lugn o fin. jag dansade alltid till bobban med lillalillasyster hanna när hon var bebis.
niclas tycker denna är bättre som v aggvisa...


ja jag vet inte. hahaha...

det snöar tydligen

ja vad fan händer? okej att jag älskar snö men nu längtar jag efter våren.

idag var jag på rutinkoll hos barnmorskan. hon tyckte jag såg ovanligt rund ut i ansiktet o blev orolig att jag samlat på mig en massa vatten. men det enda jag samlat på mig var ytterligare 4 kilo på drygt 4 veckor. uppe i 83 kilo nu. inte så jävla konstigt att man andas som en galning efter att ha gått upp två trappor.. men nu måste jag verkligen börja tänka på vad jag äter. inget godis i tid o otid.
annars såg allt perfekt ut. bebis har fixerat sig o ligger med huvudet neråt, vilket jag är glad över. jag föddes med sätesbjudning o en del säger att  det är ärftligt. men som sagt, huvudet är på rätt håll o hon ligger med rumpan uppåt o trycker mot mina revben. därför som det gör så förbannat ont.
nästa vecka är det ultraljud. oooh så kul det ska bli!

efter besöket hos barnmorskan gick jag på lägenhetsvisning på friisgatan. blev positivt överraskad o gillade faktiskt lägenheten direkt, trots att huset ser oförskämt ocharmigt ut... men vem säger nej till en fullt utrustad lägenhet? tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin o garage! den var smart planerad o läget är ju tveklöst perfekt för oss.
killen följde med mig hem o kikade på min lya. han fick omedelbart en skön känsla sa han men var ändå kluven då han kollat på en annan. men nu ringde han precis o sa att han gärna ville byta! så nu verkar det som om vi har fått en lägenhet!
en liten overklighets känsla smyger sig på... men främsta känslan är ändå att det är sjukt najs! jag ska bo med niclas o det ska bli otroligt kul!

tjing tjong

the young ones


only nine words



the young ones - bästa serien ever!

kalendern fullbokad...när hände det senast?

nu har jag o niclas inte mindre än 6 lägenheter på gång! 2 visningar i denna veckan än så länge, en på friisgatan o en nere på värnhem. sen har vi nåt på gång på davidshall, en bakom södervärn, en på triangeln o nåt på möllan. en av dessa lägenheter borde bli vårat nya hem. hoppas jag...

nu börjar föräldrautbildningen o nästan vecka ska vi på ultraljud. barnmorskebesöken blir tätare, varannan vecka. ja så nu är det mycket att göra! skönt, det skyndar på tiden lite.

idag var det otroligt stressigt på jobb. o tro mig det är väääldigt sällan stressigt på jobb. vi var underbemannade o kidsen verkade har förvandlats till små djävlar. dessutom åt de som hästar. hela 8 formar med fläskpannkaka gick åt. fick ställa mig mitt i lunchen o slänga ihop ny smet till nya pannkakor. helt galet. jag stressade runt  o det värsta av allt är att jag bar tunga kassar från niclas på morgonen o även senare från närköpet. när jag skulle gå hem sen kändes det som om jag skulle gå sönder. min rygg! aaaaahh! o mina stackars höfter....
men jag hann återhämta krafter i nån timme sen gick jag ner till caroli för en fika med några tjejer jag hittat på ett forum på nätet - vi ska alla ha bebis i maj. så där satt ett gäng på 6-7 tjejer, alla med fina, fina magar! måste ha sett skumt ut för utomstående... hur som helst var det trevligt. himla bra att lära känna andra mammor redan nu så kan vi hänga tillsammans sen i sommar på stans fik. lattemorsorna!

nähä nu ska jag äta lite kvällsmat.
tjingtjong.

Tidigare inlägg
RSS 2.0