löpning

kommer ut på amiralsgatan, känner att jag har mycket styrka o ork kvar. sista kilometern nu. mina ben är starka, ingen benhinneinflammation gör sig påmind. jag har koll på min andning o min puls. adrenalinet gör mig lycklig. jag ökar. förlänger mina steg. jag svävar.

i mina hörlurar spelas världens bästa träningsmusik - danny!



åh vad jag längtar efter träningkläder o några kilometer i staden... finns ingen bättre terapi. eller träning.

nästa sommar SKA det banne mig bli några tävlingar. jag lovar mig själv här o nu.



 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0