bittersweet symphony
att förlora något man aldrig haft. vad bittert. o om man redan innan är en dålig förlorare? o om man redan visste sedan en lång tid tillbaka att man var förloraren men vägrade inse?
vilken förlust av prestige, självkänsla, tid, stolthet, men framförallt, vilken förlust av mig själv.
o vad var det som alla så åt mig? dom sa: himmeln är inte blå, gräset är inte grönt. o varför skulle jag tro eller lyssna till någon som så uppenbart har fel, när jag faktiskt vet sanningen, när jag faktiskt sett o känt.
jag hatar när det går hål på mina bästa bubblor. när verkligheten hinner ikapp mystiken o illusionen. på kort tid har 3 av mina favoritbubblor trasats sönder av tråkig realitet: officerare är inte så coola som de försöker påskina. poliser har bara snygga uniformer.
men det värsta av allt är ändå att min drömkille aldrig blev min.
vilken förlust av prestige, självkänsla, tid, stolthet, men framförallt, vilken förlust av mig själv.
o vad var det som alla så åt mig? dom sa: himmeln är inte blå, gräset är inte grönt. o varför skulle jag tro eller lyssna till någon som så uppenbart har fel, när jag faktiskt vet sanningen, när jag faktiskt sett o känt.
jag hatar när det går hål på mina bästa bubblor. när verkligheten hinner ikapp mystiken o illusionen. på kort tid har 3 av mina favoritbubblor trasats sönder av tråkig realitet: officerare är inte så coola som de försöker påskina. poliser har bara snygga uniformer.
men det värsta av allt är ändå att min drömkille aldrig blev min.
Kommentarer
Trackback
