fredag, säger dom som vet

tydligen fredag igen. jävlar vad fort en vecka går. tryck på pausknappen nån gång.

jag har inget o säga. eller så har jag det?
den är sen. men det känns som om jag inte ska oroa mig. eller ska jag?
bäst att inget säga än.

älskar ljuset i september.
snart är sommaren en minne blott. snart är marie hemma igen. snart ska jag kanske flytta igen.


ibland är jag rädd att jag sitter i skiten igen. men jag är bra på att intala mig annat. jag är bra på att lura mig själv.
så jag är lurad o brukar min drog under tiden. allting är perfekt i rusets ögonblick. där finns inget missbruk. bara bruk. o jag vill igen igen igen igen....


kärlek


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0